Logotyp

År 1914-1989

1914
Yttre Sandvikens Belysnings AB bildades på initiativ av köpmän och hantverkare. I november inleddes elleveransen till 2055 lampor och elmotorer på sammanlagt 36 hk. Bolaget köpte sin el från Jernverket.

1916
Olsbacka, Seestaden och Klangberget elektrifierades.
Gatubelysning byggdes på Storgatan och Köpmangatan.

1919
Bolaget inköpte fastigheten Storgatan 38 där YSBA:s kontor, förråd och verkstad inrymdes.

1929
Jernverket sade upp kraftleveransavtalet.
Nytt avtal tecknades med Älvkarleby Kraftverk som byggde en transformatorstation för sin elleverans vid Soldatvägen.

1931
Överläggningar inleddes med kommunen och övertagande av bolaget.
Det hela "rann dock ut i sanden".

1936
Avtal tecknades om att kommunen skulle förvärva bolaget efter den 31/1 1940, dock senast den 1/1 1946.

1942
Sandvikens köping förärvade samtliga aktier i bolaget för en köpeskilling av 540 000 kronor. Företaget hade då 21 anställda. Inköpt el kostade 3,7 öre/kWh.
Antalet kunder var 6 500 och det fanns 498 gatlyktor.

1943
Verksamheten överfördes i Sandvikens Stads ägo.

1944
Ny bolagsordning antogs och bolaget döptes om till AB Sandvikens Stads Elverk.

1957
Verksamheten flyttade till den nya elverksfastigheten på Gävlevägen 96.

1958
Fastigheten Storgatan 28 såldes till Sandvikens Stad för 60 000 kronor.

1968
70/20 kV mottagningsstationen ÄT33 i Björksätra förävärvades från Älvkarleby Kraftverk.

1970
Vid extra bolagsstämman den 5/10 beslöts att bolaget skulle vara huvudman för fjärrvärmeutbyggnaden i kommunen.
Bolagets namn ändrades till AB Sandvikens Energiverk.

1971
Värmeverket byggde under året 2 600 m värmekulvert inom centrala Sandviken. Vid årets slut var 7 abonnenter anslutna till fjärrvärmenätet. Förhandlingar inleddes om förvärv av Storviks Kraft AB.

1972
Eldistributonen inom Storviksområdet och Torsåkersområdet förärvades från Storviks Kraft AB. Övertagandet innebar att energiverkets personal ökade med 21 personer till 47 årsanställda. Antalet abonnenter ökade från 13 154 till 18 657. Avtal träffades under året om förvärv av två kraftstationer i Järbo med tillhörande distribution i Finnäs.

1973
Verksamhetsårets senare del präglades av kraftigt stegrade världsmarknadspriser på olja. Fjärrvärmetaxan höjdes av denna anledning såväl den 1/11 som 1/12. Oljekrisen föranledde en utredning om att ersätta oljan med alternativt bränlse, i första hand torv.

1974
Kraftigt stegrade oljepriser utlöste en riksomfattande energisparkampanj.
Elransonering var förberedd men behövde ej träda i kraft tack vare en effektiv sparpropaganda. Förhandlingar drevs med Sandvik AB om eventuellt samarbete i en framtida elproduktion. Med anledning härav avstod energiverket från att bli försöksort för en statligt subventionerad torveldad anläggning.

1976
AGA:s nybyggda luftgasfabrik anslöts till elverkets 70 kV-nät.

1977
Året var nederbördsrikt varför den egna elproduktionen blev större än normalt. Jädraån drabbades av kraftiga översvämningar i början av maj. Dammen vid Kungsfors överspolades. För att förhindra genombrott krävdes stora arbetsinsatser för att förstärka dammen med sandsäckar. I november togs den nya hetvattencentralen i Björksätra i drift. Tre av fem oljepannor på vardera 25 MW producerade värme och de provisoriska centralerna kunde tas ur drift.

1978
Hetvattencentralen i Björksätra visades för allmänheten under Stora Träffen.

1979
Den nybyggda kraftstationen vid Sågdammen i Järbo togs i drift.
På grund av kraftigt stigande oljepriser måste fjärrvärmetaxan höjas två gånger under året.

1980
Överenskommelse träffades om överlåtelse av eldistributionen inom Torsåker till Hofors kommun. Energiverket förvärvade 90 procent av aktierna i Ovansjö Belysnings AB som tills vidare drevs som dotterbolag. De båda transaktionerna resulterade i en ökning av antalet anställda från 61 till 70 och en ökning av antalet abonnenter från 19 665 till 20 895. Samarbetsavtal träffades med AB Avesta Energiverk om framtida torvbrytning.

1981
Värmeverket övertar kommunens ansvar för värmedistributionen i Storvik.

1982
Konsortialavtal träffades mellan Sandviken och Avesta kommuner avseende bildandet av ett bränslebolag, kallat Sandviken Avesta Torv AB (SATAB).

1983
Den torveldande hetvattencentralen i Björksätra med två fastbränslepannor på vardera 15 MW invigdes av energiminster Birgitta Dahl. Torvbränslet köptes från Råsjö Torvs anläggning på Skråttmyran i Ljusdal.

1984
En värmepump på 12 MW som utnyttjar spillvärme från AGA:s luftgasfabrik invigdes av energiminister Birgitta Dahl. Värmeverkets oljeförbrukning minskade med 10 000 m³/år.

1985
Hammarfallets kraftstation togs i drift efter ombyggnad. En trycksatt ackumulatortank på 2 600 m³ installerades på värmeverket.

1986
Energiverket ingår som delägare i Mellansvenska Biobränsle AB (MEBIO). Kontoret på Gävlevägen byggdes ut med nya personalutrymmen och fyra kontorsrum.

1987
Minikraftverken Åshammar, Urfors och Åttersta i Borrsjöån togs i drift. Sandviken utses, i en av AB Svensk Energiförsörjning publicerad utredning, till landets bästa energikommun.

1988
Eldistributionen drabbas under hösten av fyra omfattande störningar beroende på storm i förening med snöfall. Administrativa avdelningen installerade ny datorutrustning för det nya debiteringssystemet. Den nya datorn hanterar även bokföring, faktureringsrutiner och lagerredovisning.

1989
Bolaget firade sin 75-åriga verksamhet som eldistibutör. Namnet ändrades till Sandviken Energi AB. Järbo Kvarnförenings eldistibution och Kvarnfallets kraftstation förvärvades av energiverket. Energiverksstyrelsen beslutade om utbyggnad av kraftvärme, cirka 9,5 MW el i Björksätra hetvattencentral.

Senast publicerad: måndag 1 oktober 2012 10:46

Sandviken Energi AB | tel vxl: 026-24 16 00 | e-post: info@sandvikenenergi.se | Kontakta oss | Om webbplatsen