Logo

Reningsverk

Sandvikens kommuns största avloppsreningsverk är Hedåsens avloppsreningsverk. Verket behandlar avloppsvatten från Sandvikens tätort och det renade vattnet leds sedan till Storsjön.

Reningsverket behandlar vattnet genom mekanisk och kemisk rening. Inom den närmaste tiden planeras reningsverket att kompletteras med ett biologiskt reningssteg samt eventuellt även kväverening.

Bygg- och miljökontoret synar oss

För att få släppa ut renat avloppsvatten i en sjö eller ett vattendrag krävs tillstånd från tillsynsmyndigheten. I Sandviken Energi Vatten AB:s fall är det Bygg- och miljökontoret som är tillsynsmyndigheten.

Varje år rapporteras till myndigheten hur verksamheten bedrivits samt hur stora mängder av fosfor, kväve, syreförbrukande ämnen samt metaller som släppts ut i recepienten. Miljörapporteringen sker för samtliga avloppsreningsverk.

Reningsverk finns även i Storvik, Kungsgården, Järbo, Jäderfors, Gästrike-Hammarby, Årsunda, Österfärnebo och Gysinge.

Reningsverken i Storvik, Kungsgården och Järbo har en renoverats för att minska utsläppet av näringsämnen till Storsjön.

Hedåsens avloppsreningsverk.

Hedåsens avloppsreningsverk.

Rening med naturens hjälp

Vid Jäderfors avloppsreningsverk används främst naturens egna processer för att rena avloppsvattnet. Reningen utförs genom en mekanisk avskiljning med galler, sedimentering i öppna dammar, filtrering av avloppsvattnet genom sandfilter och slutligen renas vattnet i en våtmarksdamm där inplanterade växter tar hand om näringsämnena.

Inga kemikalier används i processen.

Schematisk bild över hur ett reningsverk fungerar.

Schematisk bild över hur ett reningsverk fungerar.

Slamhantering

När avloppsvattnet är renat blir en av restprodukterna slam. I slammet finns alla näringsämnen och naturligtvis även alla andra ämnen som fanns i avloppsvattnet från början. Slammet är en resurs som idag på de flesta håll inte nyttjas.

Att använda sig av slammet som ett gödsel vore ur kretsloppstänkandet det absolut bästa, att återföra näringsämnena dit det en gång kom ifrån. Tyvärr finns det mycket motstånd mot att sprida människogödsel på åkrar som ska ge oss föda. Naturligtvis beror detta på ovissheten på vad som finns i slammet. Om innehållet av till exempel främmande ämnen och tungmetaller i avloppsvattnet skulle kunna minimeras vore det en helt annan utgångspunkt.

Det är alltså vi som spolar i toaletten som bestämmer om vi kan använda oss av slammet. Stora mängder konstgödsel skulle kunna ersättas med slam.

Slammet omvandlas

I Sandvikens kommun rötas den största delen av slammet vid Hedåsens avloppsreningsverk. Slammet körs till Forsbacka avfallsstation där det komposteras och används som bland annat täckmaterial vid avfallsanläggningar.

Vid Storviks avloppsreningsverk går slammet ut i vassbäddar. Vassen nyttjar näringen i slammet till att växa och rotsystemet drar ner så mycket syre i slammet så att volymen minskar kraftigt.

Efter ca 10 år måste vassbäddarna tömmas. Vassbäddar har även andra fördelar då energiåtgången vid reningsverket blir lägre och antalet transporter minskar!