Logo

Så beräknas din effekt

För en rättvisare prissättning för juridiska personer med fjärrvärme - föregående vinters (oktober- april) uppmätta värden ligger till grund för den effekt som fastställs för en anläggning.

Effektsignatur

För flertalet fjärrvärmeanläggningar finns ett tydligt samband mellan utetemperatur och effektbehov. För dessa anläggningar fastställs effektbehovet i en så kallad effektsignatur. Utifrån medelkurvan för respektive anläggnings dygnsmedeleffekt och aktuell dygnsmedeltemperatur sätts effektbehovet till en beräknad effekt vid en dygnsmedeltemperatur om -16°C.

Exempel på effektsignatur.

Exempel på effektsignatur.

Toppeffekt vid helleverans

För vissa fjärrvärmeanläggningar finns inget tydligt samband mellan effektbehov och utetemperatur. Exempel på sådana anläggningar är markvärmeanläggningar och industrianläggningar med värmebehov relaterade till någon form av process. I dessa fall kommer effekten att fastställas utifrån medelvärdet av de senaste två årens högsta uppmätta dygnsmedeluttag (toppeffekt).

Exempel på hur det kan se ut vid toppeffekt vid helleverans.

Exempel på hur det kan se ut vid toppeffekt vid helleverans.

Toppeffekt vid delleverans

Kunder som har valt att använda en annan basuppvärmning kan välja fjärrvärme för delleverans. Vid låga utetemperaturer köper dessa kunder stora effekter men sett över året köps en förhållandevis liten andel uppvärmningsenergi i form av fjärrvärme. Även i detta fall kommer effekten att fastställas utifrån medelvärdet av de senaste två årens högsta uppmätta dygnsmedeluttag (toppeffekt).

Exempel hur det kan se ut vid toppeffekt vid delleverans.

Exempel hur det kan se ut vid toppeffekt vid delleverans.

Dimensionerande dygnsmedeltemperatur -16°C

Dygnsmedeltemperaturen som används till effektberäkningarna mäts hos oss vid kraftvärmeverket i Sandviken.

Genom att mäta utetemperaturen varje timme kan dygnets medeltemperatur beräknas. Denna temperatur kan inte jämföras med samma dygns kallaste tidpunkt.

Att vi har valt just -16°C som dimensionerande dygnsmedeltemperatur beror på att det rent statistiskt visar sig att medeltemperaturen för de kallaste dygnen för Sandviken är kring -16°C.

Att det finns lokala variationer där det förekommer både varmare och kallare temperaturer än vad vi mäter vid kraftvärmeverket är vi medvetna om. Denna skillnad påverkar inte det sätt vi beräknar ert effektbehov.